Då va man på't igen!
Hallå!
Det var fanimej inte igår! Sitter på min altan och dricker lite kaffe då jag kom på att en blogg skulle inte sitta helt fel, många skaffar en blogg för att ventilera sig lite och även tala om sin vardag. Tanken slog mig då att jag har ju faktiskt en blogg så varför inte fortsätta använda den!? Så nu KÖR VI!!
det var typ 2 år sedan jag skrev det senaste inlägget, så måste ju uppdatera vad som har hänt !!?
som ni ser i tidigare inlägg så fick jag en underbar dotter januari 2009, Cassandra. Hon är idag 2 1/2år snart och är väääärldens finaste människa på ALLA sätt!!
Bor nu i ett radhus på Ekerö, där jag engång bott i min barndom/ungdom.
Jobbar natt inom trygghetslarm/nattpatrull i liljeholmen/hägersten. Trivs myycket bra och det är tack vare mina lojala och mysiga arbetskamrater =) bytte till detta jobb oktober 2010 då jag behövde komma upp i både lön och tid. Mitt schema är ett riktigt dröm schema och är såå svårslaget! Jobbar varannan vecka och ledig varannan =)
Mycket har som sagt hänt under de senaste 2åren, allt kan jag tyvärr inte dela med mig utav här i bloggen då jag främst SKÄMS och som jag helst vill hålla hemligt. kanske när allt lagt sig och jag känner mig redo att dela med mig utav detta, men inte just nu!
en sak som jag gärna vill dela med mig utav är separationen mellan mig och min sambo, misstänker att vänner från facebook kommer läsa detta. sättet det kom ut på var inte riktigt meningen, jag gjorde fel! skulle ta bport realationen och trodde att det ej skulle synas något, men där hade jag fel!
som ni alla vet så går realationer och kärlek upp och ner, speciellt när man får barn tidigt i ett förhållande. Jag ångrar absolut inte att vi fick cassandra på något sätt, hon är det bästa som någonsin kunde hända i mitt liv! tack vare henne så är jag mycket starkare som person samt att hon har gjort mig till en heelt ny människa!!
anledningen till att jag valt att separera med Andreas är för att vi har haft väldigt tuffa tider, det har hänt mycket under de åren vi har varit tillsammans, från min sida. Min pappa dog, min syster blev tung missbrukare och har åkt in och ut på behandlingshem m,m , en annan sak hände mig(det jag inte vill dela med mig av än) 2 vänner försökte sabba mellan oss med patetiska lögner vilket påverkade oss mycket osv. MYCKET har hänt! och detta har gjort att jag förlorat mig själv på något sätt, känner mig vilsen som fan! vi bråkar/tjaffsar VARJE dag, svårt att komma överens, uppskattar inte varann, glömmer bort varann och har blivit helt olika..
jag mår inte bra i detta förhållande även om jag VET att jag älskar Andreas mer än allt annat! det handlar inte om mina känslor eller tvekar på dom! jag är så less på att allt som händer kring mig går ut över honom för han förtjänar så mycket bättre! cassandra mår inte heller bra av att mamma och pappa bråkar hela tiden. en separation behöver inte betyda att barnet mår sämre, separation kan även vara nyttig för barnet/barnen.
klart att man går med skuldkänslor för cassandras skull, hon är ju van att mamma o pappa alltid är runt omkring .. men om jag ska vara en bra mamma, en förebild, så måste jag i första hand må bra i mig själv och i mitt förhållande. men det gör inte jag! jag måste hitta mig själv igen, känner inte igen mig på många sätt!
och jag gör detta för allas skull, inte bara för min egen! mitt dåliga humör går ut över andreas och jag hatar det! folk klagar hela tiden på att jag är sur,bitter och trött! jag menar inget illa, det är bara FÖR mkt just nu men det är absolut ingen som fattar det av de som står mig nära!
jag söker absolut ingen sympati från NÅN, jag vill bara att folk ska förstå att jag har det absolut inte lätt! men jag kämpar verkligen för att göra allt BÄTTRE, men det verkar som vad jag än gör och säger så blir ingen nöjd utan antingen är jag självisk, omogen, dum i huvet, naiv! känner mig verkligen som skräp och som bara är i vägen för andra!
ingen är perfekt, igen är felfri! alla gör vi misstag och lär oss samtidigt av dom!
over and out!
Det var fanimej inte igår! Sitter på min altan och dricker lite kaffe då jag kom på att en blogg skulle inte sitta helt fel, många skaffar en blogg för att ventilera sig lite och även tala om sin vardag. Tanken slog mig då att jag har ju faktiskt en blogg så varför inte fortsätta använda den!? Så nu KÖR VI!!
det var typ 2 år sedan jag skrev det senaste inlägget, så måste ju uppdatera vad som har hänt !!?
som ni ser i tidigare inlägg så fick jag en underbar dotter januari 2009, Cassandra. Hon är idag 2 1/2år snart och är väääärldens finaste människa på ALLA sätt!!
Bor nu i ett radhus på Ekerö, där jag engång bott i min barndom/ungdom.
Jobbar natt inom trygghetslarm/nattpatrull i liljeholmen/hägersten. Trivs myycket bra och det är tack vare mina lojala och mysiga arbetskamrater =) bytte till detta jobb oktober 2010 då jag behövde komma upp i både lön och tid. Mitt schema är ett riktigt dröm schema och är såå svårslaget! Jobbar varannan vecka och ledig varannan =)
Mycket har som sagt hänt under de senaste 2åren, allt kan jag tyvärr inte dela med mig utav här i bloggen då jag främst SKÄMS och som jag helst vill hålla hemligt. kanske när allt lagt sig och jag känner mig redo att dela med mig utav detta, men inte just nu!
en sak som jag gärna vill dela med mig utav är separationen mellan mig och min sambo, misstänker att vänner från facebook kommer läsa detta. sättet det kom ut på var inte riktigt meningen, jag gjorde fel! skulle ta bport realationen och trodde att det ej skulle synas något, men där hade jag fel!
som ni alla vet så går realationer och kärlek upp och ner, speciellt när man får barn tidigt i ett förhållande. Jag ångrar absolut inte att vi fick cassandra på något sätt, hon är det bästa som någonsin kunde hända i mitt liv! tack vare henne så är jag mycket starkare som person samt att hon har gjort mig till en heelt ny människa!!
anledningen till att jag valt att separera med Andreas är för att vi har haft väldigt tuffa tider, det har hänt mycket under de åren vi har varit tillsammans, från min sida. Min pappa dog, min syster blev tung missbrukare och har åkt in och ut på behandlingshem m,m , en annan sak hände mig(det jag inte vill dela med mig av än) 2 vänner försökte sabba mellan oss med patetiska lögner vilket påverkade oss mycket osv. MYCKET har hänt! och detta har gjort att jag förlorat mig själv på något sätt, känner mig vilsen som fan! vi bråkar/tjaffsar VARJE dag, svårt att komma överens, uppskattar inte varann, glömmer bort varann och har blivit helt olika..
jag mår inte bra i detta förhållande även om jag VET att jag älskar Andreas mer än allt annat! det handlar inte om mina känslor eller tvekar på dom! jag är så less på att allt som händer kring mig går ut över honom för han förtjänar så mycket bättre! cassandra mår inte heller bra av att mamma och pappa bråkar hela tiden. en separation behöver inte betyda att barnet mår sämre, separation kan även vara nyttig för barnet/barnen.
klart att man går med skuldkänslor för cassandras skull, hon är ju van att mamma o pappa alltid är runt omkring .. men om jag ska vara en bra mamma, en förebild, så måste jag i första hand må bra i mig själv och i mitt förhållande. men det gör inte jag! jag måste hitta mig själv igen, känner inte igen mig på många sätt!
och jag gör detta för allas skull, inte bara för min egen! mitt dåliga humör går ut över andreas och jag hatar det! folk klagar hela tiden på att jag är sur,bitter och trött! jag menar inget illa, det är bara FÖR mkt just nu men det är absolut ingen som fattar det av de som står mig nära!
jag söker absolut ingen sympati från NÅN, jag vill bara att folk ska förstå att jag har det absolut inte lätt! men jag kämpar verkligen för att göra allt BÄTTRE, men det verkar som vad jag än gör och säger så blir ingen nöjd utan antingen är jag självisk, omogen, dum i huvet, naiv! känner mig verkligen som skräp och som bara är i vägen för andra!
ingen är perfekt, igen är felfri! alla gör vi misstag och lär oss samtidigt av dom!
over and out!
